EU-direktiven RoHS och WEEE
Den 1 juli 2006 träder RoHS- och WEEE-direktiven i kraft, vilket kommer att leda till stora förändringar för alla elektronikproducenter. Här hittar du information som underlättar omställningen till ”blyfri produktion”.
Phoenix Contacts miljötänkande

Vad betyder WEEE och RoHS?
WEEE (EU-direktiv 2002/96/EG):
Direktivet om (Waste from Electrical and Electronic Equipment) reglerar bortskaffande och återvinning av avfall som utgörs av elektriska och elektroniska produkter.
RoHS (EU-direktiv 2002/95/EG):
Direktivet om Restriction of the use of certain Hazardous Substances begränsar användningen av vissa farliga ämnen i elektriska och elektroniska produkter. Direktivet fastställer konkreta förbud eller gränsvärden för vissa ämnen som är farliga för människa och miljö.
Båda direktiven gäller som bindande EU-rätt sedan den 13 februari 2003 och måste genomföras av medlemsländerna.

Viktiga artiklar och undantag:
Artikel 4 – Förebyggande
Medlemsstaterna ska enligt denna artikel från och med den 1 juli 2006 se till att nya elektriska och elektroniska produkter som släpps ut på marknaden inte innehåller bly, kvicksilver, kadmium, sexvärt krom, PBB och/eller PBDE. Eftersom det med dagens teknik inte är möjligt att undvika farliga ämnen till 100 % inom vissa områden, samt eftersom säkerhetssystem måste vara fullständigt driftsäkra, tillåts i dagsläget vissa undantag.

Undantag
- Bly i glas till katodstrålerör, elektroniska komponenter och lysrör
- Bly som legeringselement i stål med upp till 0,35 viktprocent bly, aluminium med upp till 0,4 viktprocent bly och som kopparlegering med upp till 4 viktprocent bly. Bly i lödpunkter med hög smälttemperatur (dvs. legeringar av bly/tenn-lödmaterial som innehåller mer än 85 % bly)
- Bly i lödpunkter för servrar, datalagringssystem och array-lagringssystem (undantag beviljat fram till 2010)
- Bly i lödpunkter för nätinfrastrukturutrustning för telekommunikationsområdet
- Bly i keramiska delar till elektronik (t.ex. piezoelektroniska anordningar)
Syftet med undantagen är inte att bevara vissa tekniker eller sektorer utan att reducera de risker som alla omställningar leder till, eftersom väl testade och inarbetade processer ska ersättas med tekniker som inte har använts så länge. I detta sammanhang är artikel 5 särskilt viktig.

Artikel 5 – Anpassning till vetenskaplig och teknisk utveckling
1. a) Vid behov ska maximivärden införas för vilka koncentrationer av de ämnen som avses i artikel 4.1 som ska tillåtas i särskilda material och komponenter i elektriska och elektroniska produkter.
1. b) Material och komponenter till elektriska och elektroniska produkter ska undantas från bestämmelserna i artikel 4.1 om det inte är praktiskt möjligt att ersätta dem
- från teknisk eller vetenskaplig synpunkt,
- på grund av negativa miljö- eller hälsokonsekvenser,
- på grund av konsekvenser för konsumentsäkerheten.
1. c) En översyn av alla undantag i bilagan ska genomföras åtminstone vart fjärde år.

Det är de enskilda medlemsländernas skyldighet att införliva direktivet i den nationella lagstiftningen. Det slutdatum som anges i RoHS-direktivet – den 1 juli 2006 – är bindande för alla medlemsländer som omfattas av det. Medlemsstaterna ansvarar för den slutgiltiga texten, de nationella lagarna och den förvaltning som krävs, men följande regleringar och definitioner måste ingå.

Produkttyper som omfattas
- Stora hushållsapparater
- Små hushållsapparater
- IT- och telekommunikationsutrustning
- Hemutrustning
- Belysningsutrustning
- Elektriska och elektroniska verktyg (med undantag för storskaliga, fasta industriverktyg)
- Leksaker samt fritids- och sportutrustning
- Medicintekniska produkter (med undantag för alla implantat och infekterade produkter)
- Övervaknings- och kontrollinstrument
- Varuautomater

Tillverkare i lagens mening:
Tillverkare är i lagens mening den som, oberoende av försäljningsmetod, yrkesmässigt
- tillverkar och säljer elektriska och elektroniska produkter under eget varumärke och släpper ut dem på marknaden för första gången inom det område som lagen omfattar,
- återförsäljer produkter som tillverkats av andra leverantörer under sitt eget varumärke inom det område som lagen omfattar (återförsäljaren betraktas inte som tillverkare om tillverkarens varumärke förekommer på produkten i enlighet med punkt 1) eller
- importerar elektriska och elektroniska produkter för första gången till det område som lagen omfattar och släpper ut dem på marknaden, eller exporterar dem till ett annat EU-medlemsland och förmedlar dem vidare till en slutanvändare.
Eftersom det kommer att vara tekniskt omöjligt att undvika farliga ämnen till 100 % för ovan nämnda produktgrupper, diskuteras för närvarande även godkända gränsvärden för tydligt definierade enheter:
Gränsvärden och homogena material:
Europeiska kommissionens TAC-kommitté (kommittén för teknisk anpassning) diskuterar för närvarande följande gränsvärden och termen homogent material:
Gränsvärden:
- 0,1 viktprocent bly, kvicksilver, sexvärt krom, PBB, PBDE
- 0,01 viktprocent kadmium
Homogent material:
Termen ”homogent material” betyder ”uniform composition throughout”, dvs. ungefär ”likvärdig sammansättning rakt igenom”.
Man föreslår att termen ”mekaniskt isärtagbar” ska betyda att materialen i princip kan separeras med mekaniska operationer som t.ex. skruvning, klippning, brytning, grovslipning eller smärgling.

Samtidigt vill vissa EU-medlemsländer att en manual med uppgifter om gränsvärden för olika produkter och produktdelar ska utarbetas.

Exempel på ”homogent material” enligt TAC:s förslag
Ett plasthölje är ett ”homogent material” när det består av en (enda) typ av plast, som inte är ytbehandlat och inte innehåller några andra material på insidan eller (tillsatt) på utsidan. I ett sådant fall gäller gränsvärdet för bly på 0,1 % enligt RoHS-direktivet för höljet.
En elektrisk kabel med trådar i plasthölje är ett exempel på ett ”icke-homogent material” eftersom båda materialen kan separeras mekaniskt. I detta fall gäller gränsvärdena enligt RoHS för varje komponent.
En halvledarkomponent innehåller många olika homogena material som t.ex. plast i höljen, tennplätering på ledarplattor, legering på ledarplattor och trådar med guldplätering.
ElektroG
I Tyskland har man införlivat direktiven i den nationella lagstiftningen genom en lag om avfall som utgörs av elektriska eller elektroniska produkter, vilken kallas ElektroG. ElektroG omfattar både WEEE och RoHS, och den fastställer dessutom hur elektriska och elektroniska produkter får släppas ut på marknaden, återtas och avfallshanteras på ett miljövänligt sätt. Lagen började gälla i mars 2005 och måste nu genomföras i de berörda organisations- och funktionsstrukturerna.
Information om ElektroG finns på webbplatsen för det tyska förbundsministeriet för miljö, naturskydd och atomsäkerhet:


